Visar: 1 - 10 av 45 RESULTAT

Att konservera tomater, á la italiana

I gårdagens avsnitt av programmet ’En bondgård mitt i stan’ konserverade min pappa och jag tomater á la italiana. Jag fick en hel del frågor kring vilka tomater jag odlat och hur vi gjorde jag samlar ihop allting här. Att konservera tomater är väldigt vanligt i Italien. Även om man inte odlar egna tomater så finns det en lång tradition av att åka till ekologiska lokala odlare och köpa mängder med tomater. Sedan samlar man familjen och gör en gigantisk sats med fyllda tomatburkar som ska räcka under vintern. Att konservera tomat för att sedan använda till pastasås och annan matlagning. Så för mig var detta ögonblick väldigt speciellt. Man kan nog tillochmed säga att det symboliserar hela min ide om att vara mer självhushållnade. Min målbild, att kunna göra som mina familjemedlemmar gjort sedan flera generationer tillbaka i italien. Att konservera tomat är ett fantastiskt sätt att ta till vara på stora mängder med tomater ifall man lyckats med glädjen att skörda mycket tomater.

Vilken tomat ska man välja för att konservera tomater?

Den tomat som jag använde mig av i programmet heter San Marzano, en avlång tomat som lämpar sig utmärkt till att görra tomatsås på. En riktig klassiker. Jag försådde den inomhus under tidig mars månad och började sedan vänja plantorna vid att vara utomhus succesivt under soliga och varma dagar. Maj var otroligt kall i år men de dagar som var fina flyttade de ut och sedan tog jag in dem på kvällen. Sedan när temperaturen var högre under juni så planterade jag ut dem på friland i det soligaste läget. I näringsrik jord och ordentligt med gödsel, jag varvade mellan utspätt bokashivatten, hönspellets och brunnen hästgödsel.

Recept på konserverade tomater

Du behöver följande ingredienser:
  • 5 kg tomat, mogna, gärna San marzano men det går även bra med tex körsbärstomater
  • 2-3 blad färsk basilika, per burk
  • 1 krm salt, per burk
  • Glasburkar
  • Tänger underlättar för att ta upp de heta glasburkarna.

Gör så här

  1. Tvätta tomaterna och förväll dem i sjudande vatten.
  2. Koka lock och glasburkar så de blir steriliserade. Eller sterilisera dem i ugnen på ca 120 grader i 10-15 minuter. Tänk på att inte ta i burkarna med fingrarna utan håll det bakteriefritt för längre hållbarhet.
  3. Skala tomaterna om du vill. Du kan även välja om du vill konservera dem hela eller dela dem i bitar. Kanske passera eller krossa dem först. Det du gillar mest att äta helt enkelt. Fyll burkarna hela vägen upp med förvällda tomater. Krydda med salt och basilika efter tycke och smak. (Pressa ner tomaterna under vätskan för att få ut ev luftbubblor för längre hållbarhet).
  4. Sätt på lock och koka hela burken i minst 30 minuter till. Låt burken svalna i vattnet – sedan är den redo att förvaras.

Du kan även spara receptet på köket.se

Fire cider, en härlig hälsoshot

Har du hört talat om Fire cider? En härlig hälsoshot med massa riv i. Ursprungligen så kommer receptet från Storbritannien och det finns lika många varianter som det finns familjer. Men grundidén är att man blandar ingredienser som är antiinflammatoriska och antibakteriella med äppelcidervinäger, sedan låter man det dra under 3-6 veckor innan det silas och blandas med honung.

Så här på höstkanten när det börjat bli kallare och förkylningarnas tid kommer så tar man en hälsoshot för att hjälpa kroppen lite på traven. Antingen i förebyggande syfte eller för att bli frisk snabbare och minska symtomen.

Fire cider är en riktigt gammal och folklig tradition och jag gillar det jättemycket. Som jag skrev tidigare så finns det flera varianter men de flesta är väldigt lika det recept som jag tänkte dela med mig av idag. Jag har fyllt en burk på 1L och jag använde följande ingredienser. Hacka ganska grovt. Det ska ändå silas bort så det är inte så noga.

  • ca 0,5 l Äppelcidervinäger
  • 1 st Färsk pepparrot
  • ca 1 mysk svartpeppar
  • Ingefära
  • 1 chili
  • 1 ekologisk citron
  • Timjan
  • 1 vitlöks huvud (dvs flera klyftor)
  • Färsk gurkmeja
  • kanelstänger

Dags att plocka nypon och göra nyponte

Nu är den perfekta tiden att plocka nypon i naturen. Nypon finns lite överallt, vid promenadstråk, vid vägar och skogsslut. Så otroligt sprängfyllda med c-vitamin och betakaroten och därmed perfekta att plocka nu inför vintern. Jag gör allra helst nyponte på de nypon jag plockar. Det är ett enkelt sätt att ta tillvara på dem utan att det kräver alltför mycket tid eller jobb från min sida. Om det är för invecklat eller tidskrävande så är många gånger risken att det inte blir av alls och det är ju synd.

Häromdagen när jag gick med Nando på promenad så såg jag flera nyponbuskar. Jag stannade och plockade lite på varje buske. Viktigt att lämna kvar så att det blir nyponrosor nästa år med. Tänk på att inte plocka för nära en bilväg så att nyponen inte är kontaminerade med avgaser.

För att göra nyponte på nyponen som jag plockat så börjar jag med att skölja dem och låta dem torka. Gärna i solen om det är en solig dag.

Sedan lägger jag dem på en plåt och stoppar in i ugnen på 50 grader och låter dem torka. Du kan även torka dem snabbt i en dehydrator eller i torr rumstemperatur men det tar några veckor. Lämna ugnsluckan på glänt om du torkar i ugnen så att all fukt kommer ut. När nyponen är torra så tar jag bort ev små ”tofsar” som är kvar på dem och sedan mixar jag dem och silar bort de små fjunen. En vanlig metallsil funkar perfekt.

Några av nyponen låter jag vara hela, häller upp på burk och förvarar till vintern. Nyponte smakar lite fruktigt och fräscht . Låt det gärna stå och dra minst tre minuter så att alla vitaminer frigörs. Nypon är otroligt rik på en mängd näringsämnen så det är något jag tycker om att göra speciellt under vintern när man kan behöva lite extra vitamintillskott. Har du provat att göra eget nyponte? Ut och plocka nu! Oktober är en strålande period för att plocka nypon.

Pasta con Friarielli

Första skörden i trädgården börjar nu. Första juni och jag har skördat spenat, koriander och helt otroligt även friarielli. Allt ovan är från mina försådder från i vintras. Spenaten har stått ute hela vintern och friariellin försådde jag inomhus redan i april, flyttade ut dem i maj månad och idag var det dags att äta av dem.

Jag trodde det var omöjligt att så dem här i Sverige men det var tvärtom väldigt enkelt..

Odlingen och användningen av Cime di rapa är utbredd i södra Italien, främst i regionerna Apulien, Kampanien, Kalabrien, Basilicata och Lazio där Cime di rapa har odlats i århundraden. I norra Italien är det svårt att få tag på färsk Cime di rapa och den kommersiella odlingen är inte särskilt utbredd. Förklaringen till de stora skillnaderna är både klimat och traditioner.

jag är van vid att detta är något som jag bara äter när jag är i Italien så min glädje var enorm över att kunna odla detta själv här hemma i trädgården.

Egentligen ska de plockas innan de går i Blom men jag hann inte riktigt med. Du kan skörda delar av plantan allt eftersom så kan det komma nya skott.
Jag gjorde dem på klassiskt napolitanskt vis idag, förvällda och sedan stekta i olivolja, vitlök, sant och chili. Gott med lite bröd till eller en salsiccia.

Jag gjorde även en annan klassisk pastarätt, fast jag bytte ut orechiette helt enkelt för att jag inte hade dem hemma och ibland tar man vad man har helt enkelt.

ORECCHIETTE
CON LE CIME DI RAPA
/ Friarielli

(4 personer)
300–400 g Orecchiette
(pastan finns i välsorterade matbutiker
och italienska delikatessbutiker)
Stor bunt Cime di rapa
(späda blad och huvuden)
Ett par klyftor hackad vitlök
4 st sardellfiléer
Färsk röd chilipeppar
Havssalt
Stekta brödsmulor

Rensa och skölj Cime di rapa och lägg den i kokande lättsaltat vatten. Låt koka under omrörning i ca 5–10 minuter. Ta upp Cime di rapa och koka Orecchiette-pastan i samma vatten. Värm olivoljan i en stekpanna, tillsätt hackad vitlök och sardeller och låt puttra på ganska svag värme. När pastan och Cime di rapa är klara lägger man ner dem i stekpannan, rör om ordentligt och låter allt puttra ytterligare ett par minuter. Salta. Lägg upp rätten i djupa tallrikar och strö över de stekta brödsmulorna.


Att göra egen krämig kokosyoghurt

Tänk dig den krämigaste, lenaste och fluffigaste kokosdrömmen. Som en mix mellan Kokosgrädde och kokosyoghurt.. Det tog mig 30 sekunder at blanda ihiop och jag tokälskar det. Nu kanske ni tror att jag helt enkelt bara mixade kokosgrädde till ett fluff men så är det inte. Detta är en lättare och minde fet variant som blir så len och god. Jag använde det till årets första färska jordgubbar istället för grädde eller mjölk och jag tror jag har kommit på en så genialisk idé att jag bara måste dela med mig.

Jag har nämligen mixat vanlig kokosmjölk med en nypa vegansk gelatinpulver som heter Agar. Sedan har jag bara ställt in det i kylskåpet, inte värmt eller gjort något alls. Bara mixat och sedan väntat. Detta blev resultatet. Herregud så gott att hälla över bären. Denna gång gjorde jag den helt neutral men jag tror jag ska testa att blanda i lite vaniljpulver nästa gång.

Tänk så smart att packa ned till båten, sommarstugan eller husbilen. Kokosmjölken behöver ju inte stå kallt och när man vill ha så är det bara att ta fram och mixa så är det klart. Veganskt och laktosfritt dessutom. Fullt med näring och mättande.

Lätt som en Galette paj

En av mina favoriter under vår och egentligen hela sommaren är att baka en galet enkel Galette paj. En rustik och vacker paj som inte ens behöver en form som ska diskas. Den går att fylla med frukt, bär eller grönsaker och ost. Så smidigt att förbereda degen och ser så där härligt ”jag – har inte – ansträngt-mig-alls-men-ändo-supergod-ut” om ni förstår vad jag menar. Typisk effortless och easy french food som jag älskar. Vem som helst kan knåda ihop en mördeg och medan degen ligger till sig i kylskåpet passar jag på att hänga lite tvätt, öppnar en dörr, lyssnar på fågelkvitter och tar en kaffe på farstukvisten.

Idag såg jag de första persikorna bland frukten i mataffären och kände att jag bara var tvungen att göra årets första söta och spröda Galette. Det är så himla mycket vår i luften och det känns som att gå på moln. Vad jag längtat.

Så här gör jag min Galette paj

  1. Skär rumstempererat smör i bitar och lägg i en bunke. Tillsätt mjöl, florsocker och salt och knåda tills degen är smulig. Det går snabbt om du står i solen och har varma händer. Häll i vattnet och blanda ihop till en deg. Låt degen vila i kylen ca 30 min.
  2. Fyllning:  Skär frukten i skivor. Denna gång tog jag persika, men nektarin, aprikos eller en mix av alla går lika bra. Om du vill kan du blanda frukten med socker eller så ringlar du över lite honung istället som jag gjorde. Sätt ugnen på 200° varmluft.
  3. Dela degen i två bitar. Kavla ut dem på ett bakplåtspapper till rundlar, ca 20 cm i diameter, ca 3 mm tjocka.  Lägg persikoskivorna runt i mitten på galetterna, ca 4 cm från kanten. Vik in kanterna över persikorna. Pensla med uppvispat ägg och strö på lite råsocker på kanten som du vikt upp.
  4. Grädda galetterna mitt i ugnen 25–30 min, tills de fått fin färg. Servera dem förslagsvis ljumna med vaniljglass eller ät de precis som de är direkt från bakplåtspappret som vi gör.

Ingredienser:

150 gsmör
3,25 dlvetemjöl, (210 g)
2 mskflorsocker
0,25 tsksalt
3 mskvatten
ca 3-4persikor
1ägg till pensling
1 mtskströsocker
2 mtskHonung

Focaccia Primavera

Att välkomna våren med en focaccia primavera är himla fint ändå. Jag som tycker om symboliska handlingar tycker att detta är ett fint sätt att fira våren på. Som ett skördebröd fast innan man ens har hunnit plantera fröna. Kanske blir skörden bättre då..? Om inte annat så är det himla vackert och galet gott. Jag utgår från ett helt vanligt recept för focaccia som jag sedan dekorerar med grönsaker och blommor som skapar ett vackert mönster. I detta fall är temat vårblommor. Kanske vallmofälten i Grasse har inspirerat mig. Vi kanske inte kunde åka dit i år som många andra år men jag kunde iallafall baka ett bröd och äta det istället. Det blev fint så med. Detta bröd är perfekt att servera även när man är lite fler personer. Lika vackert på en skördefest som kalas eller studentskiva. Det är enkelt att ändra dekorationen och blommorna efter säsong och tema. I helgen var det så fint vårväder, Eddie beskar äppelträden, Angelo plockade upp kvistarna och hjälpte mig baka medan köksdörrarna stod öppna ut mot trädgården. En riktig vårdag. Sådan som man längtat så enormt mycket efter. En perfekt dag för att välkomna våren med en härlig plåt Focaccia primavera.

Så här gjorde jag iallafall.

25 g jäst 

5 dl ljummet vatten,

ca 1 dl olivolja
1 msk salt

1 msk honung 

15 dl vetemjöl tipo 00,

Grönsaker, blommor och örter efter smak. Jag valde, sparris, ringblomma, paprika, oregano, Oliver och rödlök.

  1. Blanda alla ingredienser till degen, förutom vetemjölet, i en stor bunke. Rör så att jäst och honung löser sig ordentligt.
  2. Rör ner vetemjölet och knåda till en jämn deg.
  3. Låt jäsa övertäckt i ca 1 timme, gärna i solen.
  4. Smörj en långpanna rikligt med olivolja och tryck ut degen så att den täcker hela långpannan.
  5. Täck över degen och låt jäsa i ca 30 min.
  6. Tryck djupa hål med fingrarna jämnt över degen.
  7. Häll 1 dl olivolja över degen och fördela den lite med händerna. Dekorera med dina valda örter, blommor och grönsaker. Strö över flingsalt.
  8. Grädda i 225 graders värme i ca 30 minuter
  9. Låt svalna på galler. Njut.

Puntarelle och Rape di cima aka fiarielle

Lyckan var total när jag hittade några italienska storfavoriter inne på Ica kvantum häromdagen. Puntarelle är vanliga i Rom och växer bara under en väldigt kort period så jag har aldrig förr lyckats hitta dem här i Sverige. Jag tänker att nu när man inte har kunnat resa och njuta av sina favoriträtter i andra länder så blev detta ett väldigt fint och väldtigt tacksamt inslag i matkassen. Att resa genom mat och genom böcker har varit räddningen detta corona år. Idag reser jag till Rom och vidare ner till Napoli genom min mat, följ gärna med mig.

Vad är Puntarelle och Rape di cima för något?

Om du inte känner till dessa gröna blad sedan tidigare så kan jag berätta att Rape di cima eller som vi säger i Napoli Fiarielle är min personliga favorit. Jag är uppvuxen med den och egentligen betyder fiarielle ”något” man steker i olja, vitlök och peperoncini. Namnet kommer från ljudet som blir när man fräser dem i oljan. Bladen är lite bittra men det rundas av när man steker dem. De ska bli mjuka och behålla sin gröna färg, ingen brun stekyta ska skapas utan de ska förbli mjuka. Vi äter dem oftast med lite surdegsbröd och kanske en hemmagjord korv, salsiccia med fänkål på sidan av. Det är en sådan smak som man kan längta till eftersom man är uppvuxen med den och så svår att hitta. Lite som att man saknar kalles kaviar om man flyttar från Sverige (fast man kanske inte ens äter kaviar i vanliga fall.)

Puntarelle består av två delar, de yttersta bladen som är lite bittra, lite som ruccola eller maskrosblad. De fungerar bra att använda som spenat, till pasta, i sallader, att steka som Rape di cima, ha i grytor eller soppor. Innehåller mycket vitamin K. Puntarelle är vanligare i området runt Rom som jag nämnde ovan och ofta är det knopparna längst in man vill åt. Bryt av knopparna och skiva dem tunt. Lägg dem sedan i iskallt vatten ca en timme så de knorrar sig lite. Sedan blandar du en vinegrätt som gärna får innehålla krossad ansjovis, vinäger och olja. Hoppa över salt då ansjovis är så salt i sig. Häll av vattnet och ringla över vinegrätten. Perfekt som en antipasti, en sidorätt. Ät med gott bröd, ett glas vin. Njut.

Moules et frites på lovets första dag

Så blev det äntligen jullov, som vi längtat. Jag tror jag har längtat lika mycket som barnen om jag ska vara ärlig. För att fira jullovets första dag gick jag och Angelo på en date för att äta moules et frites. En favorit hos oss båda. Alma var med pojkvännen och Eddie jobbade med renoveringen i källaren så då blev det bara vi två. Mysigt med egentid ändå.

Bara några minuter från där vi bor finns ett så mysigt ställe. Inne i ett rosa hus söder om söder gömmer det sig en riktig pärla och det var här vi firade första dagen på jullovet idag.

Musslorna var så färska och pommesen perfekt krispig om man frågar Angelo.. Jag tog en creme brulée med knaprigt täcke och kaffesmak efteråt och vi hade blå himmel. Den första på en månad. Så vi kan ganska lugnt säga att det var en fin start på jullovet.
För er som undrar så åt vi på Enskede Matbod rekommenderas varmt. Alltid fint bemötande, riktigt god mat och mysig lokal.

Hela den jättelilla gatan utanför är väldigt charmig, småstadskänslan genomsyrar hela området och har man vägarna förbi så tycker jag definitivt att det är värt en avstickare att stanna i Gamla Enskede.

Adventsfrukost och julmyset infinner sig

Det är snart jul och lugnet börjar infinna sig sig hemma hos oss. I år har jag valt att lägga ännu mer fokus på våra adventsfrukostar eller adventsbrunch är kanske mer korrekt egentligen. En del har sina julkalendrar med små paket som öppnas varje dag men jag känner att det blir lite för mycket för mig och min familj, Jag vill att fokuset kring jul ska ligga kring matbordet och sammanhållningen inte på paket och klappar. Därför har jag valt att införa adventsklappar hemma hos oss. Små men betydelsefulla saker som förgyller vår adventsfrukost. Jag tycker om tanken att man ska få vänta och längta, tror det är nyttigt att inte alltid bara få saker serverade på en gång i livet. Angelo har iallafall längtat hela veckan efter sin lilla adventspresent. Han fick e ledtråd och det var ”voff” han har gissat hela veckan utan resultat, hahaha jätterilogt att se honom tänka och fundera. Han fick en ”stress hund” en som man kan sträcka ut och forma till på olika sätt. Bra för lite rastlösa barn och vuxna. Väldigt avkopplande och han älskade den. Alma har en stor förkärlek till gosiga strumpor så hon fick ett par mysiga och varma julstrumpor som hon hade på sig hela söndagen sedan. Men det bästa är stunden vi sitter ner och äter tillsammans med julmusik i bakgrunden.

-Vi har klätt granen och vi har burit in lite julglädje i form av ett magiskt julbud från Thelins konditori.

Min skänk blev precis så bra som jag hade tänkt mig och äntligen har jag en ordentlig plats att duka upp på i matsalen. God mat, glada barn och julmusik är allt som behövs för en härlig julstämning.

Tända ljus med doft av julens kryddor och skriva extra fina julkort gör också att mysfaktorn höjs. Min bror och hans familj brukar tillbringa jularna på en gård i Lagga och jag hittade ett så passande julkort till dem. Blir så mycket rologare om man kan göra det lite personligt. Skickar du julkort eller har du slutat med det?