Torta rustica med svartkål

Det är långt in i november men vi kan fortfarande äta mat från våra egna grödor. Idag gjorde jag en torta rustica med svartkål. I princip så är en torta rustica en rustik paj och just denna typ kan fyllningen variera mellan bland annat kål och zucchini eller pumpa. Att bli så självförsörjande som möjligt är en himla häftig utmaning och på bara 6 månader lyckades vi producera otroligt mycket mat helt själva från frön. Matkällaren är fylld med salsor, picklat, inlagda tomater, lök och rotsaker. Ute i bäddarna står fortfarande svartkålen och grönkålen och det är denna svartkål jag använder i dag. Jag tog ett varv i trädgården och hämtade kål och sen ägg från hönshuset.. När man påbörjar sin resa mot att bli mer självhushållande så går man automatiskt också mot att äta mer av det som är i säsong. Det känns fel att köpa aubergine i butiken när jag har egenodlad zucchini hemma.. Det blir även så att man njuter lite mer när man får vänta lite längre på något.. vi är inte stenhårda på detta men det går definitivt åt rätt håll och jag skulle säga att vi sänkt våra grönsaksinköp med ca 80% bara på vårt första prövoår.

okej men tillbaka till torta rustica, om du vill göra det extra enkelt så kan du använda färdig pajdeg, även smördeg går utmärkt. Annars gör du bara en vanlig pajdeg med smör och mjöl. Svartkålen rivs i bitar och steks långsamt med lite vatten, olja, svartpeppar, riven muskotnöt, vitlök och salt tills den blir mjuk.

Lägg pajdeg i botten på en form och upp mot kanterna. Blanda den stekta kålen med 2-3 ägg, en skvätt grädde om du vill och några bitar parmesan. Det gillar jag iallafall men går att utesluta eller byta mot annan ost tex ricotta. Häll över kålen i formen och gröp ur fyra hål där du knäcker i ett ägg i varje hål. Lägg sedan över mer pajdeg ovanpå. Dekorera om du vill och pensla med ägg. Tillaga sedan i ugnen ca 20-30 min på 175 grader. Detta recept passar väldigt bra då vi använder vår egna kål och våra egna ägg. Det är enkelt att byta ut fyllningen beroende på vad vi har i säsong eller i vår matkällare. Jag brukar även frysa in bitar och ha som matlåda.

Odla i höbalar, fördelar, nackdelar och hur gör man?

Under vårt projekt med att skapa en bondgård mitt i stan så skulle jag och min familj prova att odla i höbala förutom våra traditionella odlingsbäddar. Jag hade aldrig hört talats om konceptet innan, jag hade i och för sig aldrig odlat över huvudtaget innan filmningen av serien. Allt var nytt, inklusive höbalsodling eller straw bale gardening. Kanske var det lika bra att jag inte visste så mycket innan för då går man in med öppet sinne och inga förutfattade meningar. Jag tyckte mest att det lät poeteiskt och nästan lite romantiskt.. alltså på engelska.. På svenska lät det inte lika vackert men jag tyckte ändå att det lät som ett spännande projekt.

Så vad är höbalsodling?
Precis som det låter så odlar man i höbalar istället för i bäddar.. 60 st höbalar levererades till vår tomt och så här i efterhand så var det nog för många.. (inte jag som beställde dem hahah)

Fördelarna med att odla i höblar är flera;

  • Man behöver ingen jord så man kan odla på betong i princip.
  • Det blir varmare i höbalarna så man kan börja odla tidigare på säsongen
  • Man kommer upp i skönare arbetshöjd
  • När man odlat klart har man fantastiskt material till kompost och bäddar av det förmultnade höet.
  • Det är vackert och perfekt att använda som byggstenar, ramar osv till grönsakslandet.
  • När de väl kommer igång och har fått tillräckligt med gödsel så växer det underbart i dem.

Nackdelarna med höbalar:

  • Man måste preppa och förbereda höbalarna under ca 10-14 dagar med gödsel, helst hönsgödsel
  • Det blir lite skräpigt med hö överallt, speciellt i början innan det har blivit blött och inte flyger runt längre.
  • Det passar inte om man är allergisk mot hö, speciellt i början när de är torra. När de första veckorna har gått så blir det bätte
  • Torrt/ fuktigt? Jag upplevde att det var svårt att veta vad som behövdes i höbalarna,, i en och samma höbal kunde det finnas myrbo OCH snigelbo.. den ena trivs i torka och den andra i fukt men i höbalarna trivs tydligen allt, tveskjärtar också.. jag tyckte det mao var mer kryp i dem än i jorden.
  • Det tog mycket längre tid än vad jag trodde för att det skulle komma igång och gro.
  • Man behöver gödsla mer än vad man tror.

Det var för och nackdelar så om jag upplevde det och det slutade med att vi tog bort ca hälften av höbalarna men behöll de som låg kängs med staketet. Dels för att ge dem en sista chans men även för att höblarna faktiskt hjälper och stöttar upp staketet som vi satte upp runt köksträdgården. Så här i efterhand är jag så glad av vi behöll hälften för kålen och zucchinin samt pumporna växte / växer magiskt i dem. Summan är att jag definitivt kommer att fortsätta odla i höbalar nästa säsong men bara i “ramen” runt köksträdgården längs staketet.

Hur odlar man i höbalar?
Steg ett är att välja ordentligt vilken plats du vill ha dem på för när du väl börjat vattna så blir de otroligt tunga och svåra att flytta, tro mig.. jag flyttade på flera för jag ångrade hur vi ställt upp dem först.. jobbigt, riktigt jobbigt.. Det finns lite olika schema om man googlar på hur man ska göra för att få igång förmultning och värme,, jag följde dem punkt till pricka med att vattna med bara vatten de först 2-3 dagarna sedan varva gödselvatten och rent vatten varannan dag under minst tio dagar.. Jag tycker dock inte att det funkade så bra, inget hände.. när jag googlat runt så ser jag att flera andra har haft samma erfarenhet. Det behövdes mer gödsel! Men det var omständigt och mäckigt att blanda hönspellets med vatten, hälla upp på vattenkanna och sen vattna.. det gick åt ca en stor vattenkanna / bal och vi hade 60 st så jäklar vad jag fick slita. Detta var något som jag gjorde själv dessutom.. Eddie var upptagen med att snickra på växthuset och ta hand om lammen bland annat. Sen tänkte jag att äsch nu öser jag ner hönspellets rakt ner i balarna och la även brunnen hästgödsel ovanpå och DÅ! Då hände något minsann.. så mitt bästa tips är att ösa på med mer gödsel än vad man tror / läser sig till.

På bilderna nedan så ser man att vi hade höbalar i mittengången med, dt var bland annat dem vi tog bort för att öppna upp lite mer så man kunde komma fram men det var även där det var mest kryp, och växte sämst.

Sara Bäckmo var min odlingsräddare under hela projektet, alltid bra och sakliga tips men ävn pep och uppmuntran när man trodde det inte skulle gå.. efter att vi tog bort höbalarna i mitten såg det ut så här:

Vi har en bondgård mitt i stan

Det har redan gått tre avsnitt av serien men jag har inte hunnit skriva något om det här på bloggen så jag tänkte att det kunde vara dags nu. Vi har under det senaste halvåret jobbat med att förvandla vår villaträdgård till en självhushållande ekologisk bondgård. En city farm där ekologiskt kretslopp står i fokus. Tillsammans med två experter; Sara Bäckmo och Johan Widing och Meter television så har vi gjort en förvandling som jag inte ens kunde drömma om. Det är en underdrift att säga att detta projekt har förändrat mitt och min familjs liv.

Trots att det har inneburit en stor förändring för oss så har vi ändå vant oss vid vår lilla bondgård vid det här laget. Det har blivit det nya normala att gå ut i trädgården och hämta ägg som fortfarande är varma från ruvning och att grönsakerna finns utanför köksdörren. Man vänjer otroligt snabbt trots allt.

Men om vi backar tillbaka lite grann, hur såg det ut innan vi började? – jo vi hade en liten gräsmatta som ingen använde och en altan. Väldigt basic och väldigt enkelt. Vi hade väldigt lite växter eller blommor… och vi hade knappt någon odlarkunskap.. eller jo lite erfarenheter från när vi var yngre och såg våra föräldrar odla lite men ingen egen erfrenhet från vuxen ålder.

Men så har vi det här med manifestering som jag tror på väldigt mycket. Gång efter gång så har det visat sig fungera… -Hur menar jag nu då? -jo jag hade nämligen börjat följa personer på olika platser i världen som skapat sina urbana odlingar och jag hade börjat spara lite ‘pins’ på pinterest. Det tog inte många månader innan Meter Television hörde av sig och frågade om inte vi skulle söka till att medverka i serien ‘En bondgård mitt i stan’. Så lustigt hur universum/ödet levererar när man är tydlig med vad man vill ha.

På 6 månader har vi nu gjort om vår trädgård och blivit självhushållande på en hel del under flera månader. Listan på saker som vi odlat och fått mycket mat av är ganska lång. Här kommer lte av det jag kommer på just nu:

  • Sallad (oliak sorter)
  • Tomat (olika sorter)
  • Gurka (olika sorter)
  • Gullök
  • Vårlök
  • Purjolök
  • Sockerärt
  • Rädisa
  • Gräslök
  • Morötter (olika sorter)
  • Zucchini (oliak sorter)
  • Pumpa (olika sorter)
  • Kålrot
  • Svartkål
  • Rödbeta
  • Tomatillo
  • Spenat
  • Haricovert

  • Basilika
  • Koriander
  • Persilja
  • Mynta
  • Salvia
  • Timjan
  • Oregano
  • Mangold
  • Vaxböna

Även om det nu i skrivandets stund redan är november och man kanske skulle kunna tro att odlingen ligger i vila nu men så är inte fallet.. Just nu växer fortfarande olika sorters kål och vintersallad i bäddarna och även rättika och selleri för att nämna några. Det växer i omgångar och under dessa 6 månader så har jag odlat i minst tre omgångar i vissa av bäddarna och höblarna. När man odlar på så liten yta som vi gör så är det avgörande att man odlar i cykler och omgångar. Tex när den tidiga har växt upp till hälften så är det dags att förså annat som ska ner i den bädden när spenaten är uppäten i maj- juni.. Jag såde tex rädisa, koriander och morötter där spenaten hade växt tidigare. Så man måste ha ett litet lager av försådder som står på vänt och planera lite extra när man har en liten yta, men det går om man vill.

Nu när vi har testat en säsong och fått se och prova oss fram så vet vi vad vi vill göra annorlunda nästa år. Vad vi vill odla mera v och vad vi kan hoppa över. Nästa säsong så hoppar vi tex över majs och svarta bönor. De tog upp stor plats men gav inte så mycket mat. Däremot så vill vi odla mera v sånt som går att vinterförvara: morötter, lök, vitlök, rödbeta och ännu mer tomater så klart.

Vi fick otroligt mycket tomater i år men om man som vi vill konservera och göra tomatsås som ska räcka flera månader så måste vi ta i mer, mycket mer. Som tur är så har vi ett uppvärmt växthus inför nästa säsong så jag kan komma igång tidigt och jag har mer yta att förodla på än vad jag hade i våras. Så spännade, längtar redan till nästa säsong.

Fire cider, en härlig hälsoshot

Har du hört talat om Fire cider? En härlig hälsoshot med massa riv i. Ursprungligen så kommer receptet från Storbritannien och det finns lika många varianter som det finns familjer. Men grundidén är att man blandar ingredienser som är antiinflammatoriska och antibakteriella med äppelcidervinäger, sedan låter man det dra under 3-6 veckor innan det silas och blandas med honung.

Så här på höstkanten när det börjat bli kallare och förkylningarnas tid kommer så tar man en hälsoshot för att hjälpa kroppen lite på traven. Antingen i förebyggande syfte eller för att bli frisk snabbare och minska symtomen.

Fire cider är en riktigt gammal och folklig tradition och jag gillar det jättemycket. Som jag skrev tidigare så finns det flera varianter men de flesta är väldigt lika det recept som jag tänkte dela med mig av idag. Jag har fyllt en burk på 1L och jag använde följande ingredienser. Hacka ganska grovt. Det ska ändå silas bort så det är inte så noga.

  • ca 0,5 l Äppelcidervinäger
  • 1 st Färsk pepparrot
  • ca 1 mysk svartpeppar
  • Ingefära
  • 1 chili
  • 1 ekologisk citron
  • Timjan
  • 1 vitlöks huvud (dvs flera klyftor)
  • Färsk gurkmeja
  • kanelstänger

Dags att plocka nypon och göra nyponte

Nu är den perfekta tiden att plocka nypon i naturen. Nypon finns lite överallt, vid promenadstråk, vid vägar och skogsslut. Så otroligt sprängfyllda med c-vitamin och betakaroten och därmed perfekta att plocka nu inför vintern. Jag gör allra helst nyponte på de nypon jag plockar. Det är ett enkelt sätt att ta tillvara på dem utan att det kräver alltför mycket tid eller jobb från min sida. Om det är för invecklat eller tidskrävande så är många gånger risken att det inte blir av alls och det är ju synd.

Häromdagen när jag gick med Nando på promenad så såg jag flera nyponbuskar. Jag stannade och plockade lite på varje buske. Viktigt att lämna kvar så att det blir nyponrosor nästa år med. Tänk på att inte plocka för nära en bilväg så att nyponen inte är kontaminerade med avgaser.

För att göra nyponte på nyponen som jag plockat så börjar jag med att skölja dem och låta dem torka. Gärna i solen om det är en solig dag.

Sedan lägger jag dem på en plåt och stoppar in i ugnen på 50 grader och låter dem torka. Du kan även torka dem snabbt i en dehydrator eller i torr rumstemperatur men det tar några veckor. Lämna ugnsluckan på glänt om du torkar i ugnen så att all fukt kommer ut. När nyponen är torra så tar jag bort ev små ”tofsar” som är kvar på dem och sedan mixar jag dem och silar bort de små fjunen. En vanlig metallsil funkar perfekt.

Några av nyponen låter jag vara hela, häller upp på burk och förvarar till vintern. Nyponte smakar lite fruktigt och fräscht . Låt det gärna stå och dra minst tre minuter så att alla vitaminer frigörs. Nypon är otroligt rik på en mängd näringsämnen så det är något jag tycker om att göra speciellt under vintern när man kan behöva lite extra vitamintillskott. Har du provat att göra eget nyponte? Ut och plocka nu! Oktober är en strålande period för att plocka nypon.

Jag kokar och konserverar plommonsaft att njuta av i vinter.

Vi har ett gammalt plommonträd i vår trädgård. Och i år så dignar verkligen plommonträdet. Man plockar ett och det rasar ner tre. Eddie beskar trädet för två år sedan och det satte verkligen fart på plommonen. Första året efter beskärning så blev det nästan inga plommon alls men nu är det mer än någonsin. Men vad gör man av all dessa plommon?
Känns fel att inte ta tillvara på det som växer utanför dörren. Hittills har jag smörstekt med kanel och haft på gröten, jag har kokat kompott i omgångar som ätits upp ganska snabbt. Jag har det till chiapudding eller värmer upp och äter med skummad havremjölk. Gott.


Men allt kan vi inte äta upp färskt och på en gång så jag har kokat saft som jag konserverat och även gjort konserverad plommonsylt. Tänk vad underbart att plocka fram en flaska somrig plommonsaft i november och minnas sommaren och allt det fina.

Att göra egen saft är inte så svårt och jag gillar att jag kan styra sockerhalten själv. Jag valde att söta med stevia och knäckigt kokossocker.. smakar lite karamell.

En saftprovning var vi tvungna att göra innan vi ställde ner flaskorna i matkällaren. Vad stolt man känner sig när man har gjort det helt själv. Och känslan av att ta till vara på det som växer i trädgården är så himla fin.

Så här gjorde jag; Jag delade upp allt under 3 dagar. Självklart kan man göra allt på en och samma dag men när man är mitt i vardagen med massor av annat som också ska hinnas med så blev det mer praktiskt så här.

  • Dag ett. Efter jobb och skola så plockade vi några liter plommon.
  • Dag två. Skölja, kärna ur, koka och sila första omgången.
  • Dag tre. Koka igen, sila med duk, sterilisera flaskor, hälla upp, koka fyllda flaskor.

Jag tillsätter socker när jag kokar andra omgången, när jag silat första vändan. Tar bort eventuellt skum som blir. Jag steriliserar flaskorna genom att koka dem 10-15 min. Sedan fyller jag dem hela vägen upp och kokar de fyllda flaskorna på lägre värme ca 15-30 min. Genom att sterilisera flaskorna och sedan koka dem så konserveras saften och du kan förvara dem i tex matkällare. En del fryser ner sin saft men det ville jag undvika. Det tar upp onödig plats i frysen och så måste saften tinas innan man kan dricka. Inte alltid man har den framförhållningen.

This site uses cookies to offer you a better browsing experience. By browsing this website, you agree to our use of cookies.