Sakta ner, sänka farten eller slowliving..
försöker tänka på det även till vardags. Kanske för att jag egentligen är en ganska speedad person.. gillar att jobba fort så jag kan njuta långsamt sen..begreppet och livsstilen kommer allt mer och jag kan tycka att det är en ganska naturlig utveckling. En motpunkt mot allt som snurrar på i allt snabbare tempo,, läste en tidning här i Spanien där de tipsade om ett hotell som höll kurser i just slowliving..
Att sakta ner, äta långsammare, njuta av varje tugga. På semestern är det lite lättare.. som idag när jag packade ner man, barn och picknick för en långsam dag på stranden..

Vi hittade en lagom palm att sitta under och sen tog vi bara dagen som den kom, långsamt.
Jag hoppar alltid mellan dessa kontraster.. gillar när det händer lite grejer, citypuls och lite action men lockas också av lugnet. Förut tänkte jag att man var tvungen att välja.. för hur kan man prata om slowliving när man springer mellan möten och middagslagning med läxläsning g samtidigt.. men sen slog det mig att det kan man visst. Är det något jag inte gillar är när folk ska passa in allt i förbestämda små rutor och boxar.. ursäkta men mitt liv passar inte i en ruta.. ibland är jag aktiv, ibland vill jag ha lugn. Vissa dagar drömmer jag om en vindsvåning i innerstan andra dagen vill jag ha en rustik medelhavsvilla med vinrankor, citronträd och fågelkvitter till frukost.. och det måste väl få vara okej ändå..? Vore väl tråkigt annars om man baaara var på ett sätt hela tiden. Verkar snarare högst oflexibelt😂🙄

Som jag skrev på instagram imorse.. paradiset är ingen plats utan en känsla., vilket gör att du bestämmer själv vad som är just ditt paradis. Kanske är du just där redan utan att du tänkt på det för du är upptagen med någon annans känsla av bad paradiset är..

Love

Lina❤️