Rustika matbord

Detta inlägg är en hyllning till rustika gamla träbord. De har etsat sig fast på min näthinna och upptar en stor del av min tankekraft just nu. Kanske är det ett undermedvetet behov av något gediget och tryggt. Något som tål att användas men samtigt är varmt, lent och levande. Otrygga tider brukar leda till trygga val. Det är som att bara vetskapen av att bordet varit med under ett sekel eller mer inger ett slags ro. Jag har samlat ihop några bildexempel från Pinterest som visar lite vad jag menar.

Franskt lantkök möter minimalistiskt shakerkök kanske man kan säga. Först gick mina tankar att ett sådant bord ska jag ha sen, sen när jag någon dag har ett hus vid medelhavet med kalkväggar och stengolv. Då ska jag ha ett sådant bord. Men sedan slog det mig att jag borde nog inte vänta. Visst kan jag få njuta av ett sådant bord även här hemma i Sverige. Jag vill ju ha ett bord som tål livet. Maten. Familjen. Även här och nu. Så jag har beslutat att sälja mitt teakbord som är fint men som dessvärre inte tål att man skär upp bröd på det. Eller en varm gryta. Eller lite spill. Då måste man ha duk. Då blir gästerna genast lite försiktigare. För de vill inte spilla på duken. Ja ni hör ju själva. Så jag säljer mitt bord och så visualiserar jag ett gediget gammalt träbord så får vi ser när universum skickar ett min väg.