LINAPACIELLO.COM

Att installera en gammal kakelugn

Vårt fortlöpande projekt med att försöka återställa vårt gamla hus till sitt ursprungliga skick pågår ständigt. Senaste projektet var att installera en gammal kakelugn i vardagsrummet. Jag har haft detta på min drömlista ända sedan vi flyttade in i huset så det blir ca 10 år som jag drömt om en kamin. I helgen blev allting äntligen klart och jag kan knappt tro att det är sant. Det hände ganska plötsligt allting. Jag hade lagt in en bevakning på Facebook Market och Blocket och helt plötsligt var den där. Den perfekta kakelugnen för oss. Precis o närheten, rätt storlek och neutral färg. Dessutom till ett väldigt överkomligt pris så vi slog till. Ganska spontant men ändå något vi har velat göra under många år.

Eftersom det var en gammal kakelugn så var steg ett att montera ned den hos de förra ägarna för att transportera alla 1200 kghem till oss. Sedan skulle alla delarna in i huset för att värmas upp till rumstemperatur. Det snöade dagen vi hämtade kakelugnen så allt blev nedkylt och innan man murar upp den så ska de vara rumstempererade helst. Jag och Eddie bar in alla delarna själva en eftermiddag. Vem behöver gym egentligen när man har hus och trädgård..? Det var tur att vi hade täckt golvet ordentligt med både plast och papp för när snön och isen på alla blocken smälte blev det en mysig sörja på golvet.

Den kamin vi hade monterades ner och såldes på Blocket till nya glada ägare. Sedan gick vi igenom rökkanalerna och passade på att byta ut till nya bättre delar innan det var dags att mura upp den nya (gamla) kakelugnen. Vi tog hjälp för att mura upp kakelugnen, för det ville vi inte göra själva. Vi tog även bort allt brännbart material på väggen bakom kakelugnen och lät den delen bestå av bara puts. Jag målade över putsen i samma nyans som resten av väggarna och jag tycker det blev harmoniskt och bra.

Över lag så tycker jag att det blev mycket bättre proportioner med kakelugnen istället för braskaminen. Den smälter in perfekt och det känns som att den alltid har stått där. Så glad för att vi äntligen tog tag i detta projekt.

Lätt som en Galette paj

En av mina favoriter under vår och egentligen hela sommaren är att baka en galet enkel Galette paj. En rustik och vacker paj som inte ens behöver en form som ska diskas. Den går att fylla med frukt, bär eller grönsaker och ost. Så smidigt att förbereda degen och ser så där härligt “jag – har inte – ansträngt-mig-alls-men-ändo-supergod-ut” om ni förstår vad jag menar. Typisk effortless och easy french food som jag älskar. Vem som helst kan knåda ihop en mördeg och medan degen ligger till sig i kylskåpet passar jag på att hänga lite tvätt, öppnar en dörr, lyssnar på fågelkvitter och tar en kaffe på farstukvisten.

Idag såg jag de första persikorna bland frukten i mataffären och kände att jag bara var tvungen att göra årets första söta och spröda Galette. Det är så himla mycket vår i luften och det känns som att gå på moln. Vad jag längtat.

Så här gör jag min Galette paj

Skär rumstempererat smör i bitar och lägg i en bunke. Tillsätt mjöl, florsocker och salt och knåda tills degen är smulig. Det går snabbt om du står i solen och har varma händer. Häll i vattnet och blanda ihop till en deg. Låt degen vila i kylen ca 30 min.
Fyllning: Skär frukten i skivor. Denna gång tog jag persika, men nektarin, aprikos eller en mix av alla går lika bra. Om du vill kan du blanda frukten med socker eller så ringlar du över lite honung istället som jag gjorde. Sätt ugnen på 200° varmluft.
Dela degen i två bitar. Kavla ut dem på ett bakplåtspapper till rundlar, ca 20 cm i diameter, ca 3 mm tjocka. Lägg persikoskivorna runt i mitten på galetterna, ca 4 cm från kanten. Vik in kanterna över persikorna. Pensla med uppvispat ägg och strö på lite råsocker på kanten som du vikt upp.
Grädda galetterna mitt i ugnen 25–30 min, tills de fått fin färg. Servera dem förslagsvis ljumna med vaniljglass eller ät de precis som de är direkt från bakplåtspappret som vi gör.

Ingredienser:

150 g	smör
3,25 dl	vetemjöl, (210 g)
2 msk	florsocker
0,25 tsk	salt
3 msk	vatten

ca 3-4	persikor
1	ägg till pensling
1 mtsk	strösocker
2 mtsk	Honung

Focaccia Primavera

Att välkomna våren med en focaccia primavera är himla fint ändå. Jag som tycker om symboliska handlingar tycker att detta är ett fint sätt att fira våren på. Som ett skördebröd fast innan man ens har hunnit plantera fröna. Kanske blir skörden bättre då..? Om inte annat så är det himla vackert och galet gott. Jag utgår från ett helt vanligt recept för focaccia som jag sedan dekorerar med grönsaker och blommor som skapar ett vackert mönster. I detta fall är temat vårblommor. Kanske vallmofälten i Grasse har inspirerat mig. Vi kanske inte kunde åka dit i år som många andra år men jag kunde iallafall baka ett bröd och äta det istället. Det blev fint så med. Detta bröd är perfekt att servera även när man är lite fler personer. Lika vackert på en skördefest som kalas eller studentskiva. Det är enkelt att ändra dekorationen och blommorna efter säsong och tema. I helgen var det så fint vårväder, Eddie beskar äppelträden, Angelo plockade upp kvistarna och hjälpte mig baka medan köksdörrarna stod öppna ut mot trädgården. En riktig vårdag. Sådan som man längtat så enormt mycket efter. En perfekt dag för att välkomna våren med en härlig plåt Focaccia primavera.

Så här gjorde jag iallafall.

25 g jäst

5 dl ljummet vatten,

ca 1 dl olivolja
1 msk salt

1 msk honung

15 dl vetemjöl tipo 00,

Grönsaker, blommor och örter efter smak. Jag valde, sparris, ringblomma, paprika, oregano, Oliver och rödlök.

Blanda alla ingredienser till degen, förutom vetemjölet, i en stor bunke. Rör så att jäst och honung löser sig ordentligt.
Rör ner vetemjölet och knåda till en jämn deg.
Låt jäsa övertäckt i ca 1 timme, gärna i solen.
Smörj en långpanna rikligt med olivolja och tryck ut degen så att den täcker hela långpannan.
Täck över degen och låt jäsa i ca 30 min.
Tryck djupa hål med fingrarna jämnt över degen.
Häll 1 dl olivolja över degen och fördela den lite med händerna. Dekorera med dina valda örter, blommor och grönsaker. Strö över flingsalt.
Grädda i 225 graders värme i ca 30 minuter
Låt svalna på galler. Njut.

Nya MINI Countryman på provtur

I samarbete med MINI Sverige

På vår tur upp till bergen tog vi den nua MINI Countryman plugin hybrid på en provtur. Vi hade nöjet att prova bilen under en period och tänkte att vi verkligen skulle testa vad den gick för. Vi åkte terräng och en blandning av töväder och isiga backar. Countryman är stor och rymlig för att vara en MINI och den har fyrhjulsdrift som faktiskt imponerade en hel del på oss då den klarade av riktigt svåra backar täckta av is och snö utan varken sand eller salt på vår väg upp till Bergaliv.

MINI Countryman är en hybridbil vilket vi båda känner är det ultimata alternativet för oss. Att kunna köra grönt på enbart el inne i stan och till vardags men även att kunna åka på längre turer som vi älskar. Det bästa av två världar. Jag körde en renodlad elbil under ett helt år och även om jag gillade bilen så kände jag alltid en viss oro att batteriet kanske skulle dö och att jag kanske inte skulle kunna komma fram på laddningen. Jag kunde inte heller använda bilen på längre resor så dubbla bilar i familjen var då ett måste. Andra saker som jag gillade med MINI Countryman var de dubbla takluckorna, bekväma sätena och hur enkel den vara att koppla upp sig mot. Teknik som bara fungerar som den ska helt enkelt, det tar man inte för givet. Inte jag iallafall.

Här kommer lite bilder som vi tog på bilen på vår roadtrip upp till bergen.

En stuga bland trätopparna

I samarbete med Bergaliv

Att frivilligt leva med mindre är en tanke och ett koncept som lockat mig länge. I en värld där överflöd och excess blivit det nya normala så känns det befriande att leva med lite. Ett sätt att prova på det är att bo i en trädtopps stuga uppe på berget i Vallsta. Vi checkade in på Bergaliv för ett minimalistiskt retreat. Bara vi två, trädtopparna och bergsluften. Vi packade en liten väska med det lite kläder och hygienartiklar och tog en vintrig vandring upp till Lofthuset, stugan uppe på berget. När vi kom fram så var värmen redan på, vår mat fanns en kylbox och i det lilla kylskåpet. Stugan som är uppbyggd på pålar är perfekt genomtänkt och här finns det man behöver för en kortare vistelse. Jag blev lugn så fort jag kom innanför dörren. Det stora fönsterpartiet med utsikt över trädtopparna får stå i fokus och det blir en perfekt inramning till stugans enkla och minimalistiska inredning i naturmaterial. Perfekt samklang med naturen. Andningen blev djupare och lugnet infann sig bara genom att vara. Inga onödiga intryck. Precis vad vi behövde.

Ovanför stugan finns en utsiktsplats som är magisk för meditation, morgonyoga eller bara fina samtal över en kopp te eller kanske ett glas vin till solnedgången. Måste komma tillbaka till våren. Jag vill sitta och lyssna på träden när knopparna brister och skogen vaknar igen.

En vistelse av enkelhet och återhämtning i Lofthuset, det första av Bergaliv landskapshotells fyra retreathus högt uppe på Åsberget vid Orbaden. Här, på bergstoppens sluttning har vi skapat naturnära rum som tillåter besökaren att hinna ikapp sig själv och ge sina sinnen en chans att uppleva det finstilta i tillvaron.
Bergaliv.se

Puntarelle och Rape di cima aka fiarielle

Lyckan var total när jag hittade några italienska storfavoriter inne på Ica kvantum häromdagen. Puntarelle är vanliga i Rom och växer bara under en väldigt kort period så jag har aldrig förr lyckats hitta dem här i Sverige. Jag tänker att nu när man inte har kunnat resa och njuta av sina favoriträtter i andra länder så blev detta ett väldigt fint och väldtigt tacksamt inslag i matkassen. Att resa genom mat och genom böcker har varit räddningen detta corona år. Idag reser jag till Rom och vidare ner till Napoli genom min mat, följ gärna med mig.

Vad är Puntarelle och Rape di cima för något?

Om du inte känner till dessa gröna blad sedan tidigare så kan jag berätta att Rape di cima eller som vi säger i Napoli Fiarielle är min personliga favorit. Jag är uppvuxen med den och egentligen betyder fiarielle “något” man steker i olja, vitlök och peperoncini. Namnet kommer från ljudet som blir när man fräser dem i oljan. Bladen är lite bittra men det rundas av när man steker dem. De ska bli mjuka och behålla sin gröna färg, ingen brun stekyta ska skapas utan de ska förbli mjuka. Vi äter dem oftast med lite surdegsbröd och kanske en hemmagjord korv, salsiccia med fänkål på sidan av. Det är en sådan smak som man kan längta till eftersom man är uppvuxen med den och så svår att hitta. Lite som att man saknar kalles kaviar om man flyttar från Sverige (fast man kanske inte ens äter kaviar i vanliga fall.)

Puntarelle består av två delar, de yttersta bladen som är lite bittra, lite som ruccola eller maskrosblad. De fungerar bra att använda som spenat, till pasta, i sallader, att steka som Rape di cima, ha i grytor eller soppor. Innehåller mycket vitamin K. Puntarelle är vanligare i området runt Rom som jag nämnde ovan och ofta är det knopparna längst in man vill åt. Bryt av knopparna och skiva dem tunt. Lägg dem sedan i iskallt vatten ca en timme så de knorrar sig lite. Sedan blandar du en vinegrätt som gärna får innehålla krossad ansjovis, vinäger och olja. Hoppa över salt då ansjovis är så salt i sig. Häll av vattnet och ringla över vinegrätten. Perfekt som en antipasti, en sidorätt. Ät med gott bröd, ett glas vin. Njut.

Göra egen salviabunt

Att göra egen salvia bunt eller smidige är lätt och ett fint sätt att ta till vara på eventuella överskott av salvia plantan. I somras frodades min salvia så mycket att jag inte hann använda allt den gav mig till att laga mat. Jag klippte därför ner den när det blev kyligt ute och lindade flera salvia buntar. Jag torkade även en hel del lösa blad som jag har använt hela vintern. Att torka dem är ännu lättare. Bara låt dem ligga på en bricka nära ett element tex så torkar de snabbt och du kan krossa dem och hälla upp på burk eller blanda med andra örter och lite havssalt. Men tillbaka till salviabuntarna igen, jag tar några kvistar och lindar dem med bomullstråd. Sedan låter jag dem torka. Sedan är de redo att användas för att använda som renande rökelse. Jag tycker om symboliska handlingar och att göra salviabuntarna själv från min egen trädgård känns extra fint. Att använda salvia som rökelse är en gammal ritual

EN VALVFORMAD SPEGEN, ETT RIKTIGT FYND

En valvformad spegel har flyttat in hos oss. Det känns som valv har fått en revansch i år och då menar jag inte bara när det gäller speglar utan rent generellt som form. Både i valv och som i detta fall i en spegel. Denna tunna spegel ger en fin kontrast mot den rustika träskivan. Förut hade jag en kraftigare spegel med gedigen träram här men jag tyckte det blev lite för repetetivt och lite för “tungt”. Den fick andra spegeln fick flytta in på gäst toaletten så länge så jag kunde ge plats åt denna valvformade, nästan lite sakrala spegel istället. Denna spegel är även längre och fångar upp ljuset bättre så den gör även vår annars lite hall lite ljusare.

Jag gillar att den har en minimalistik känlsa men ändå lite sakral, hemmet är ju heligt så det kanske passar extra bra då. Det blir en lugn känsla så fort man kommer hem och innaför dörren och det är välbehövligt ibland. Den valvformade spegel är dessutom ett riktigt budgetfynd och du hittar den här

Jag känner mig väldigt mycket för en slags rustik minimalism just nu, eller har känt så kanska länge egentligen. En trädgårdsurna har fått flytta inomhus under vintern och i den har jag lite torkade blommor, väldigt enkelt men också väldigt symboliskt för den känslan jag försöker eftersträva här hemma. Den som ger mig lugn just nu när det är hektiskt rent arbetsmässigt. Roligt men mycket. Då behövs extra mycket lugn här hemma. Kliché men sant.

KLAPPA EN ALPACKA

Helgen bjöd på strålande sol och blå himmel, dagarna blir längre och även om det är kallt ute så känner jag att jag vill vara utomhus lite mer för varje dag. Vi åkte och provade utomhus / skogsbanan och träffade de sötaste alpackorna. Tänk vad bra man kan må bara av att klappa en alpacka. Vi har promenerat i vintersolen och verkligen tankat energi i form av familjetid och av att njuta av naturen.

Det är inte alltid det lättaste att samla familjen på aktiviteter som alla gillar men oftast brukar vi kunna ha roligt tillsammans om djur och, eller mat är inblandade så detta med att klappa alpackor var en hit för hela familjen. Det finns lite olika gårdar som har alpackor, vi valde att åka till Siggesta gård denna gång.

Denna helg åkte vi även till ett lite extra mysigt fik, ett hundvänligt fik så vi kunde ta med oss Macho. Man kan gå upp i tornet och får en fantastisk utsikt och eftersom det var så fint väder så kunde man se ut över sjön. Tycker det är ett så mysigt och barnvänligt fik. Konditori Lyran heter det.

Mitt hem i Sköna Hem

I senaste nr av Sköna hem, så finns mitt hem med i ett av reportagen. Så roligt att se resultatet efter att Jenny Martinsson (Hemtrender) och Mikael Lundblad var hemma och fotade hos oss för ett tag sedan. Rubriken för reportaget blev: ” Inrett för eviga tider” och jag delar bland annat en del tankar kring tidlös inredning i reportaget. Tänkte att jag delar lite bilder här för dem som vill se. Mikaels sätt att fotografera gillar jag väldigt mycket så det var extra roligt att han fotade och Jenny är en så otroligt duktig stylist och inredare. Jag tycker de lyckades väldigt fint med att förmedla mitt hem och mina tankar.